Rivningshot

Herman Bergmans konstgjuteri kan rivas – stadsbyggnadskontoret säger ja

Stadsbyggnadskontoret föreslår att Herman Bergmans konstgjuteri på Sandsborgsvägen 44 i Gamla Enskede får rivas, trots att Stadsmuseet avstyrker. Stadsbyggnadsnämnden väntas besluta den 12 november och gjuteriet har redan varslat personalen.

Ett ljust putsat verkstadshus i två och tre våningar med en hög port och en röd dörr högst upp på en trappa. Vid dörren sitter skyltar med 44 och C, och till höger fortsätter en lång, låg länga längs gatan.
Herman Bergmans konstgjuteri vid Sandsborgsvägen 44 byggdes för gjuteriet 1949. Bilden är från 2020. Foto: Holger Ellgaard/Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0

Fastighetsbolaget Iris Förvaltning, som ägs av Synskadades Stiftelse, vill riva huset vid Skogskyrkogården och bygga ett nytt för synskaderörelsen. I ett tjänsteutlåtande från den 1 oktober föreslår stadsbyggnadskontoret att nämnden beviljar både rivningen och nybygget. Det framgår av handlingar som Enskede.net har begärt ut (ärendet i stadens diarium).

Det nya huset ska rymma lager, kontor, ett museum för synskadade, utbildningslokaler, butik och restaurang på sammanlagt 3 654 kvadratmeter. Enligt kontoret ligger det gamla husets kulturhistoriska värde framför allt i gjuteriets verksamhet. ”Verksamheten bedöms dock kunna fortsätta på annan plats utan att dess kulturhistoriska värde minskas avsevärt”, skriver kontoret, som anser att intresset av en tillgänglig samlingsplats för synskadade väger tyngre än att bevara huset.

”Ingenting klart”

För gjuteriet ser det annorlunda ut. ”Det finns ingenting klart, vare sig ekonomi eller lokal att fortsätta verksamheten i”, skriver vd Jesper Lodén i ett mejl till Enskede.net. Gjuteriet har varslat personalen. Hittas ingen lösning måste de anställda sägas upp redan före årsskiftet, eftersom uppsägningstiden räcker längre än gjuteriet får vara kvar i lokalerna. Sedan avvecklas verksamheten successivt.

Hyreskontraktet är uppsagt, och efter förhandlingar i hyresnämnden i januari får gjuteriet stanna till och med den 31 december (Mitt i). I dag är de tio på gjuteriet, mot omkring tolv tidigare. Osäkerheten gör det svårt att behålla personal, skriver Lodén.

I ett yttrande till staden skriver gjuteriet att det inte har erbjudits några ersättningslokaler. Iris Förvaltning ger en annan bild. ”Herman Bergman har själva hittat en ny lokal och i april erbjöd vi dem fyra olika lokaler som skulle passa bra för deras verksamhet där vi också erbjöd oss att bidra ekonomiskt till flytten”, skriver Hampus Wännerdahl, vd för Iris Förvaltning, i ett mejl till Enskede.net.

Gjuteriet fick veta om planerna redan 2021, och parterna är överens om att det flyttar vid årsskiftet, skriver Wännerdahl. Därefter ska rivningen börja. Gjuteriet har inte hunnit kommentera Iris uppgifter före publiceringen.

En stor verkstadshall med lysrör i taket och höga fönster. En man i arbetskläder står lutad över stora lådor av trä och metall mitt i hallen, och i förgrunden hänger lyftkrokar och lyftband från taket.
Bildtext: Gjuteriets verkstadshall i augusti 2020. Foto: Holger Ellgaard/Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0

Stadsmuseet säger nej

Alla instanser som staden har frågat avstyrkte ansökan. Stadsmuseet kallar gjuteriet en av Stockholms, ”kanske Sveriges”, mest värdefulla och sällsynta industrimiljöer. ”En flytt av verksamheten till nya lokaler innebär med nödvändighet att större delen av dessa värden försvinner”, skriver museet. Även den antikvariska utredning som Iris själv har beställt bedömer gjuterilokalerna som särskilt värdefulla, och kommer fram till att en rivning tar bort merparten av kulturvärdena, enligt museets remissvar.

Stadens skönhetsråd anser att förslaget strider mot detaljplanen och föregriper planarbetet för hela området. Trafikkontoret och Stockholm Vatten och Avfall hade invändningar om in- och utfarter och sophämtning, men kontoret bedömer att de frågorna är lösta.

Kontoret har ändrat bedömning

Det är tredje gången Iris söker lov att riva huset. När den första ansökan kom in 2024 svarade kontoret att rivningslov inte kan ges förrän en ny detaljplan för området har vunnit laga kraft. ”Rivningsbeslut kan inte föregå planarbetet”, skrev handläggaren. I september 2025 bedömde kontoret att museum, restaurang, butik, kontor och utbildning inte stämmer med detaljplanen, som bara tillåter mindre industri och hantverk, och att avvikelsen inte kunde ses som liten. Huset var dessutom större än planen tillåter. Iris tog tillbaka båda ansökningarna.

Planarbetet för hela företagsbyn står nu still, eftersom de andra fastighetsägarna har velat pausa det på grund av konjunkturen, skriver Iris i ansökan. Bolaget har därför tagit ut Kristinedal 8 ur planarbetet och söker lov enligt den plan från 1970-talet som gäller i dag. Det nya huset är så stort som planen tillåter, och Iris bad att få ansökan prövad enligt de nya regler i plan- och bygglagen som gäller sedan den 1 december 2025.

Nu bedömer kontoret att kontor, restaurang, museum och utbildning är ett lämpligt komplement till det planen tillåter, vilket är en annan grund för avsteg från en detaljplan (plan- och bygglagen). Skönhetsrådet påpekar att kontoren i det nya huset får lika stor yta som det som stämmer med planen.

Inget byggnadsminne

I augusti sa Länsstyrelsen nej till Vänföreningen Herman Bergman Konstgjuteris ansökan om att göra huset till byggnadsminne (Länsstyrelsens diarium). Gjuteriet har en mycket stor betydelse ur kultur- och konstvetenskaplig synpunkt, skriver Länsstyrelsen. ”Kulturmiljölagen ger dock ingen möjlighet att genom en byggnadsminnesförklaring skydda en verksamhet”, står det i beslutet. Huset i sig når inte kraven för ett byggnadsminne. Värdet sitter i inredning och utrustning som en pågående verksamhet måste kunna byta ut, och ett byggnadsminne utan fastighetsägarens samtycke bedöms som svårt att genomföra. Länsstyrelsen sa nej av liknande skäl i ett tidigare ärende om gjuteriet, som inleddes 1999.

Vänföreningen överklagade, men Förvaltningsrätten i Stockholm avvisade överklagandet den 29 september, eftersom bara Riksantikvarieämbetet får överklaga ett nej till byggnadsminne (kulturmiljölagen). Gjuteriet har inte själv drivit frågan, utan försökt komma överens med Iris, skriver Jesper Lodén.

Synskaderörelsen vill samla sig

Synskaderörelsen har funnits i Enskede sedan mitten av 1950-talet, och dess organisationer sitter i dag utspridda i olika hus i området. Lokalerna är slitna och området är otryggt för synskadade, skriver Niklas Mattsson, förbundsordförande i Synskadades Riksförbund och ordförande i Synskadades Stiftelse, i ansökan. Rörelsen vill ha ett hus med plats för ledarhundar, träning och rehabilitering, och Mattsson beskriver det som en samlingsplats ”för alla, inte bara för synskadade”.

Iris valde Kristinedal 8 bland annat för att husen där är i sämst skick av rörelsens fastigheter och ligger närmare tunnelbanan. Huset har ”nått vägs ände och är i mycket dåligt skick”, skriver Hampus Wännerdahl. Förutom gjuteriet, som har en mindre del av lokalerna, finns där i dag bara några hyresgäster med rivningskontrakt. Utan nya lokaler kan rörelsen behöva flytta från området, skriver Iris i ansökan. Marken ägs av staden, och synskaderörelsen har den med tomträtt.

På sikt vill staden göra om hela företagsbyn mellan Nynäsvägen och Skogskyrkogården till ett område med omkring 330 hyresrätter, kontor och förskola. Iris kallar visionen för Synstaden, med bostäder, arbetsplatser och närmiljö som planeras för synskadade. Staden räknar med att planen antas 2030 (stadens projektsida).

Beslut i november

Nämnden skulle först ha prövat ansökan i juni och sedan i september och oktober. Den 20 oktober meddelade kontoret Iris att ärendet flyttas till nämndens möte den 12 november. Kontoret har inte hunnit svara på varför. ”Det är inte första gången det skjuts upp”, skriver Jesper Lodén, som tror att uppskoven minskar chansen att Iris erbjuder gjuteriet en ersättningslokal eller ersättning för skadan.

Det är politikerna i nämnden som avgör, och de kan besluta annorlunda än kontoret föreslår. Nämndens beslut kan överklagas till Länsstyrelsen.

Byggt för gjuteriet

Herman Bergman grundade gjuteriet 1895, och huset vid Sandsborgsvägen byggdes för det 1949 efter ritningar av arkitekten Kaleb Sjödén, enligt Stadsmuseet. Gjuteriet har gjutit offentlig konst av bland andra Carl Milles och Bror Hjorth (gjuteriets historik). Svenska Byggnadsvårdsföreningen har satt upp huset på sin gula lista över hotade byggnader.

Runda, gråa formar med hål i mitten ligger på ett metallgaller i golvet. Längs väggen bakom står svarta och gröna deglar och staplade eldfasta stenar.
Formar och deglar i gjuteriet 2020. Foto: Holger Ellgaard/Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0

Har du synpunkter eller ser du ett fel? Hör av dig till redaktionen. Läs mer i Politik och beslut.